På spaning efter den tid som flytt. 5: Den fångna

Titeln på femte delen av Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt - Den fångna - syftar på Albertine, som hålls instängd i berättarens Parisvåning. Ljuden från gatumånglarna utanför är länge hennes enda kontakt med yttervärlden. Det sociala livets förfall motsvaras på det privata planet, för berättaren och Albertine, av kärlekens förvandling till svartsjuka, så som förutsagts i berättelsen om Swanns kärlek i romansvitens inledande del.
I återkommande essäistiska partier diskuteras dammode, sömn och dröm, Balzacs och Dostovjevskijs författarskap samt Wagners musik; med tolkningen av Vinteuils septett frammanar Proust tonkonst med berättarkonst och i skildringen av författaren Bergottes död har han odödliggjort holländaren Vermeers målning Utsikt över Delft samt demonstrerat hur kännedom om ett konstverk vinns via detaljer.