Blåsa liv

Clarice Lispectors fiktiva person »Författaren« skapar Ângela genom att likt Gud i skapelseberättelsen blåsa liv i sin gestalt. På det sättet tänker han sig kunna föra ett samtal med sitt mörka inre. Men när Författaren inser att han inte längre kan kontrollera sin alltmer självständiga skapelse grips han av en sorts hatkärlek till Ângela. Kanske måste han låta henne dö. Dock förstår han att det även skulle innebära hans eget slut.

Blåsa liv är ett postumt verk som publicerades 1978, ett år efter författarens död. Lispectors nära vän Olga Borelli har berättat att Clarice från 1974 och fram till strax före sin död gav henne kuvert med textstycken allteftersom de blev klara, vilka sedan katalogiserades och var ämnade till två olika böcker: Stjärnans ögonblick och Blåsa liv. Lispector föreställde sig att Blåsa liv skulle bli hennes definitiva bok. Det är ett fragmentariskt verk, möjligen ofullständigt, men med form och innehåll i perfekt samspel. En »icke-memoarbok« och en bok av »spillror«, som Lispector själv definierade den.