Perry Mason och fallet med den motsträviga modellen

Perry Mason tyckte till en början att fallet med konsthandlaren Lankin var tämligen enkelt. Det var ett ärekränkningsmål. Det gällde om en tavla som Lankin för stora pengar hade sålt till en samlare var äkta eller inte. Konsthandlaren Durant hade kallat sin kollega Lankin bedragare. Det fanns ett vittne på det - en blond och vacker konststuderande och modell - och hon avgav ett skriftligt vittnesmål. Men så blev en av de i affären inblandade konstförståndiga mördad, och av det hela blev det fallet med den motsträviga modellen ty vittnet flydde, och Perry Mason och polisen hade stort besvär att finna henne till rättegången som nu gällde första klassens mord. Det såg mycket mörkt ut för Perry Mason och hans klient, och han måste vidta en ytterst riskabel rättsteknisk åtgärd.
"Om det slår slint kommer jag att bli betraktad som den störste idioten i det här landet", sade Perry Mason, "men jag tänker ändå göra det."
"OK, det är ditt part ... eller din begravning, hur du nu vill ha det", sa åklagaren Dexter.
"Jag är en pålitlig vän", sade domare Madison, "jag försöker hindra er att begå ert livs misstag. Men kom ihåg en sak. Jag faller inte för tårar och slanka ben!"