Den andra tiden

Något har hänt mellan Fredriks mamma och pappa, han vet inte vad. Nu reser mamma och han till mormor och tillbringar sommaren i hennes gula hus i slutet av vägen. Allting är lugnt och stillsamt, mamma ligger till sängs och Fredrik är mest för sig själv. På andra sidan staketet löper banvallen, där tågen rusar förbi med skakande dån och blixtrande hjul. Längst inne mellan syrenerna i trädgården finns den hemliga brunnen. Ibland visar sig den vitklädda flickan för honom, som en påminnelse om en annan tid, ett annat barn och en annan sorg.
Jonas Brun återkallar barndomens intryck med en ovanlig intensitet. Skarpa och lysande står scener och detaljer fram, laddade av barnets ensamhet och fantasins räddande kraft.