Spelaren

Dostojevskijs idé var att berätta om sina egna duster med speldjävulen, i lätt maskerad form - huvudpersonen fick namnet Alexej. Kvinnan som han är så besatt av, Polina, står den verkliga förebilden mycket nära. Allra roligast i boken är farmor, den gamla stormrika gumman som arvingarna, med den pensionerade generalen i spetsen, önskar livet ur för att få ärva hennes ofantliga rikedomar - men så grips även hon av spelraseri och spelar bort allt hon äger! Trots romanens korta format - blott 150 sidor - lyckas Dostojevskij ingående presentera en rad personlighetstyper och nationella karaktärer, fransmän, engelsmän och framförallt ryssar. Särskilt komplicerade är hans känslor för dessa sysslolösa rika ryssar som lever lyxliv i Europa och bevistar casinon som slappt överklassnöje. Med Dostojevskijs sedvanliga febriga intensitet blixtrar det ena mästerliga personporträttet efter det andra fram, i förbifarten, samtidigt som han berättar den maniska historien om Alexej och rouletten.