Mandelkärnan

När Laura (med långt å) är tolv tvingas hon lämna sin sjuka mamma i Argentina och ensam flyga till Sverige, en händelse som blir avgörande för hennes fortsatta liv.
Mandelkärnan är det svenska ordet för amygdala, det centrum där hjärnan lagrar känslomässiga minnen. I romanen är det Lauras svenska pappa, neurobiologen och forskaren, som i sina försök att få kontakt med dottern berättar för henne om just mandelkärnan och dess sätt att minnas.
”Är man rädd för något som man egentligen inte borde vara rädd för, så finns det lagrat i mandelkärnan.”

Mandelkärnan är en berättelse i fyra delar som följer Laura genom livets skeenden och vändpunkter, fram till dess att hon som färdig läkare i trettioårsåldern upptäcker att hon vill ha barn. Detta för henne långt tillbaka i hennes egen halvt glömda och förnekade historia, med dubbla språk och nationaliteter. Det blir ett sökande efter den döda modern, den hastigt åldrande fadern och ett försök att förstå det okända drama som en gång skilde hennes föräldrar åt.