USA klockan tre

Det är min plats och det är inte min plats. Den finns inte på ett lättförklarligt sätt. Kanske anar man den starkast med fyrtiogradig feber upphjälpt på en knagglig bergshäst skumpande över en glaciär i nordligaste Indien. På kartsidan är platsen utspilld som en spenatfläck, men den stiger oemotståndligt upp mot mig. Långt efter att jag lagt kartan åt sidan känner jag den något syrliga lukten av den på min hud. Den klibbar sig fast i mina näshår.

Det oansenliga platåberget Mösseberg, det oroliga Kashmir i västra Himalaya och kartbokens oanade möjligheter ställs mot och vid sidan av varandra i Niklas Schiölers USA klockan tre. Det här är en bok om sökandet och längtan efter en plats, ett hem, om platsens betydelse. Alla människor har en plats och alla förhåller vi oss till vår plats, på olika sätt. Eftertänksam prosalyrik sammanflätas med sakligt berättande och föder tankar om ett åtråvärt hem, som alltid är oåtkomligt, och en lika åtråvärd plats, som alltid förändras och glider undan.